Farväl till ingenjörssamhället

Antalet sökande till ingenjörsutbildningar ökar igen, meddelar Högskoleverket. I alla fall jämfört med förra året: skillnaden är i storleksordningen 10 procent. I ett längre perspektiv är det tveksamt om detta kan vara början på en ny trend. En färsk rapport från Sveriges Ingenjörer visar nämligen på en närmast katastrofal utveckling ifråga om intresset för ingenjörsyrket i de yngre generationerna i Sverige. Allt färre vill studera till civilingenjör och högskoleingenjör om man tittar till den senaste tioårsperioden, och ifråga om högskoleingenjörerna har antalet förstahandssökande minskat med inte mindre än två tredjedelar under det senaste decenniet! Detta samtidigt som både offentlig och privat sektor säger sig vara i ett skriande behov av ingenjörer för framtiden. Statistiken skapar närmast intrycket av en kollaps. Vad har hänt med vårt, som man vant sig vid, ständigt teknikfrälsta land?

Trenden är väl egentligen inte ny. Men det är frestande att tolka rapporten som att dagens unga helt enkelt finner tekniken och ingenjörsyrket frånstötande: det är något kallt och hårt som de flesta absolut inte vill viga sina liv åt. Att använda sig av tekniken för olika praktiska ändamål är självklart, men att på professionell basis befatta sig med uppfinnande och vidareutveckling av teknik har mist den stora charm detta en gång hade. Tidsandan är en annan än under 1950- och 1960-talens rekordår, då man läste till ingenjör på kvällarna. IT-boomen framhävde tekniken som en hävstång till rikedom, men den viktigaste lärdomen handlade kanske mer om riskkapitalets flyktiga magi än om teknikens innehåll. Måhända en naturlig ‘postmodern’ trend där materien numera spelar en underordnad roll överhuvudtaget för vår självförståelse?

De stora intressena är istället finans, media och kultur – gissar jag i alla fall. Man söker nya områden för självförverkligande. För politiker och företag, med sina alltmer desperata rop på kompetenta ingenjörer, blir den långsiktiga lösningen kanske att hyra in ingenjörer från Kina och Indien, i vars industrialiserande tillväxtekonomier ingenjörsyrket fortfarande står högt i status.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: