Råttans år i Ukraina: från 1648 till 2008

I helgupplagan av den ryskspråkiga ukrainska dagstidningen Sevodnja läser jag idag en stort uppslagen artikel av den ukrainske författaren och journalisten Oles Buzina, som frammanar en pseudovetenskaplig, men mycket roande teori om Ukrainas historiska utveckling. Buzina har nämligen kommit till slutsatsen att så gott som alla viktiga historiska händelser i landet har ägt rum i vad som enligt kinesisk tideräkning motsvarat ”Råttans år”. Hans första exempel är kosackhetmanen Bogdan Chmelnitskijs stora uppror mot de polska härskarna, vilket ägde rum i Råttans år 1648. 12 år senare, i nästa kinesiska cykel, pekar Buzina på den stora, men av historiker underskattade vikten av ett samarbetsavtal som slöts mellan Chmelnitskijs son Jurij och polackerna mot en hotande rysk invasion. Om Jurij istället hade samarbetat med ryssarna hade det förmodligen inneburit att Ukraina vänt sig mot öst igen, men så skedde nu inte, utan genom det ukrainsk-polska samarbetet kunde Ukraina fortsätta att fördjupa sin integration med väst, vilket är av stor betydelse än idag.

Ett annat avgörande Råttår är 1708, som Ukraina ännu är mycket omtalat för hetmanen Ivan Mazepas allians med den svenske kungen Karl XII (något som i rysk historia brukar omtalas som ”förräderi”). På 1800-talet kom sedan romantiken och nationalismen, varvid man bland annat år 1888 – även detta ett Råttans år – invigde den staty av Chmelnitskij som fortfarande står på torget framför Sofiakatedralen här i Kiev. Nästa råttår, 1900, kännetecknas i ukrainsk historia av det första officiella nationalistiska programmet som då presenterades i Charkov av advokaten Nikolaj Michnovskij. Och så vidare. I vår egen tid handlar det bland annat om att den första postsovjetiska ukrainska konstitutionen antogs i Råttans år 1996. Och det nuvarande Råttans år, 2008, präglas även detta av viktiga politiska händelser, som vi ännu inte vet vart de kommer att leda.

Oles Buzina vidareutvecklar denna cykliska historiska tankegång genom att peka på hur Ukrainas historia, som alltså styrs av Råttan, även har ”störts” av mäktiga grannländer, vars utveckling styrs av andra kinesiska år. Det gäller särskilt Ryssland, där Buzina noterar att de avgörande händelserna tenderar att ske i den aggressiva ”Ormens år”! I Ormens år 1881 mördades sålunda tsaren Alexander II, och även de båda revolutionsåren 1905 och 1917 var Ormår. Det gäller även året 1953, då Stalin dog och tövädret kunde inledas, och 1989 då Sovjet förlorade kontrollen över Centraleuropa.

Roliga konstateranden, men knappast seriöst. Buzina börjar i fel ände; för att verka trovärdig skulle han ha behövt starta i andra änden: först sammanställa typ en lista över de viktigaste händelserna i Ukrainas (och Rysslands) historia, baserat på någon sorts hyfsade kriterer, därefter gå igenom och räkna ihop om det finns något statistiskt signifikant samband mellan de viktiga händelsern och något speciellt av de tolv kinesiska åren. Jag skulle sätta en slant på att en sådan undersökning inte skulle visa på något samband. Men Buzinas idé har om inte annat ändå ett pedagogiskt värde: hans teori har tveklöst potential att attrahera läsare som inte annars brukar läsa om historia.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: