Ürümqi: människorna ligger döda i sitt eget blod

Det är fortfarande svårt att få någon rimlig uppfattning om hur omfattande blodbadet i Xinjiang egentligen har varit – hittills. Är de 156 döda som officiella kinesiska siffror anger rimliga – eller rör det sig om 600-800 döda, som uiguriska organisationer nu hävdar? En känsla för vad som har hänt får man av en koreansk YouTube-video, http://www.casttv.com/popout/23jsjn. Den är plågsamt lång och man blir illamående när fotografen sent på natten åker omkring och filmar alla döda kroppar som ligger i krampaktiga positioner utefter ett otal gator i Ürümqi. Och uppenbarligen är det inte bara offren för en kamp mellan hårdingar; här ser man bland annat många kvinnor som har dödats.  De ligger överallt, dessa lik, i blodpölarna i staden.

Ändå får man intrycket att det började ganska fredligt i söndags. Ett något oorganiserat protesttåg går genom staden, med kanske några hundra personer, senare mer. Inget våld, man hör bara slagorden ljuda, människor uttrycka sin missnöjdhet genom att tillsammans ropa ut vad de tycker. Trafiken rullar ännu till synes nästan opåverkat genom staden, ingen kan ännu föreställa sig vad som ska hända.

Men bara en stund senare har allting förändrats: ett oorganiserat, decentraliserat våld har tagit över, människor som följer sin ingivelse och sitt ursinne att vilja slå och förstöra. Man slår på människor, ibland med bara knytnävar, ibland med primitiva vapen och knivar, man klättar upp på bussar och bilar och välter dem – även polisbilar. När en grupp väl samlats vid en buss för att välta den springer andra dit för att hjälpa till. Blod börjar flyta, asfalten färgas röd. Vanliga människor som är ute på stan tittar på sig själva och finner sig plötsligt helt nerblodade och skadade av de ursinniga gängen. De kan inte tro att det är sant, deras ansikten utstrålar ett djupt trauma men man har ännu inte förstått. Det gick så snabbt. Två blodiga kvinnor omfamnar varandra, glada över att ha kommit undan lindrigt. Ett par medelålders män sitter med såriga ansikten på trottoaren och torkar blodet ur pannan, som om det var någon slags sport eller ett traditionellt byslagsmål!

Man hör ljudet av skott och det stiger svart brandrök överallt. Många affärer har förstörts, men vissa fortsätter att hålla kommersen uppe mitt i kaoset. Uppochnervända bilar brinner, på gatorna ligger krossat glas i blodpölarna. Polisen skjuter tårgas och man försöker släcka bränder. En sommarklädd kvinna, med vita byxor och blommig tröja, ligger död i sitt eget blod, armarna i en underlig krampaktig position. På en annan plats ligger en död yngre man med bar överkropp, intill honom två stora gatstenar som blivit blodiga när de träffat honom och utplånat hans liv.

Men det är på natten det blir som mest overkligt: de döda kropparna ligger ännu kvar överallt utefter gatorna, och inga levande människor syns till, allt är öde. En kvinna ligger död tvärsöver trottoarkanten intill en offentlig toalett. En man har dödats när han cyklade och hans extremt blodiga lik trasslar in sig i cykelns ram; intill ligger återigen ett par stora gatstenar som uppenbarligen träffat honom dödligt av en ursinning mördare. Gatan kantas av träd och jag tycker det liknar vår egen gata i Ürümqi, där Maos föräldrar och syster bor. Utanför ett hus ligger fyra döda kroppar intill varandra, och frånvaron av blodspår runt omkring får betraktaren att förmoda att de dödats allihopa tillsammans. Brandbilar kör genom natten, men mycket sakta, eftersom det ligger lik överallt på gatorna. Och det är brändernas flammor som lyser upp denna allra mörkaste av nätter i Ürümqi.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: