Den första flottan

Det är lätt att uppfyllas av klaustrofobiska känslor när man tränger in sig på en jumbojet tillsammans med 500 andra passagerare. Där sitter man sedan som packade sillar och på de längre flygningarna får man uthärda detta i 15-20 timmar. Under sommaren har man kunnat läsa i tidningar runt om i världen om hur flygkabinerna blir till riskzoner för spridning av svininfluensan, vilket snarast leder tanken till tidigare epokers fullastade segel- och ångfartyg på dessas väg mellan kontinenterna, då epidemier ofta bröt ut under de långa färderna – med den skillnaden att den tidens resor inte räknades i timmar, utan i dagar, veckor, månader och till och med år!

På flyget från Brisbane till Dubai och vidare till Frankfurt hade jag i detta perspektiv ett passande reselektyr, i form av australiensaren David Hills populärhistoriska bok ”1788: The Brutal Truth of the First Fleet”, som handlar om hur det gick till när de första fullastade fartygslasterna med huvudsakligen fångar ombord transporterades från England till det blivande Australiens sydostkust. Med denna bok för ögonen var jag trots allt tvungen att erkänna att jag hade det ganska bra där uppe i luften, på min väg från Australien till Europa, i alla fall i jämfört med de förhållanden som 1788 års resenärer hade att uthärda under sin åtta månader långa färd i motsatt riktning!

Egentligen var förhållandena för fångarna som dömts till förvisning betydligt värre innan själva resan: många av dem hade spenderat både månader och år på speciella fångfartyg som i brist på fängelseplatser hade gjorts i ordning utefter Englands kuster. Det måste ha varit ett sant helvete. Fångarna skulle egentligen ha förvisats till de engelska kolonierna Nordamerika, men till följd av USA:s självständigsförklaring 1776 och det efterföljande frihetskriget. Det var behovet av nya ”dumpningsplatser” som aktualiserade fångtransporterna till Australien och etablerandet av en ny engelsk koloni där. Häpnadsväckande var dock hur bristfällig informationen var om den australiska östkustens lämplighet för en koloni. Det politiska beslutet i frågan grundade sig nästan bara på den berömde botanikern Joseph Banks grumliga vittnesmål inför House of Commons: Banks, som utforskat regionen tillsammans med kapten Cook 1770, förklarade där att han mindes Botany Bay, som platsen för den tänkta kolonin kallades, strax söder om nuvarande Sydney, som en en sällsamt lämpad plats med gott om vatten, timmer, grönska och bra mark. Hans minne visade sig helt felaktigt och när den första engelska flottan anlände till Botany Bay 1788 fann man området totalt olämpligt för varje form av bosättning. I ren desperation sökte man i nejderna efter en hyfsat bättre plats, och det var på så sätt Sydney kom att grundas. Denna plats var mer hoppingivande, men de första kolonisterna höll ändå på att gå under av svält under de första åren av kolonins existens, eftersom de medtagna matförråden snabbt sinade samtidigt som man inte lyckades få den torra jorden att bära frukt.

Vad gäller fångarna var de i förvånansvärt bra form de svåra förhållandena under resan till trots. Vad som är bra och dåliga förhållanden är ju verkligen relativt: den första flottans befälhavare och första guvernör över New South Wales, Arthur Phillip, var uppenbarligen präglad av upplysningens tankegångar och gjorde sitt för att fångarna skulle få det bättre under resan. En enkel åtgärd som att låta de gå ut som de ville på öppna däck räckte i sig av allt att döma till att spara åtskilliga liv. Vid ankomsten till det blivande Sydney var resenärerna svårt plågade av skörbjugg och var allmänt svaga, men nästan ingen dog under resan, vilket är anmärkningsvärt. Detta blir desto mer slående när man jämför med de mardrömslika förhållandena på den andra flottan, som anlände ett par år därpå: här rådde en annan mentalitet bland befälhavarna och fångarna gick ständigt fastkedjade och kom nästan aldrig ut i dagsljuset. Som ett resultat dog nära hälften innan ankomsten till Australien.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: