Smarta nät och Europas framtid

Bland energiforskare har begreppet ”smarta nät” under de senaste 5-6 åren seglat upp som ett ledande begrepp i debatten, särskilt om framtidens elsystem (men även inom gasdebatten finns en liknande diskussion). Det är ett oemotståndligt begrepp, men när man går igenom vad olika aktörer och analytiker tänker sig att de smarta näten – alltså ökad integration av informations- och kommunikationsteknik i styrningen och elsystemet och elmarknaden – egentligen syftar till får man lätt svindel. De smarta näten skall nämligen lösa en lång rad problem både på energiområdet och i samhället i stort.

De oftast formulerade målen är att smarta elnät skall bidra till att lösa klimatkrisen, öka försörjningstryggheten, förbättra elmarknaden och inte minst väsentligt stärka konsumenternas makt i relation till de stora kraftbolagen. Min egen favorit är dock EU-kommissionens perspektiv på det hela: i Bryssel drömmer man nämligen om att de smarta näten skall stärka den europeiska integrationen (och därvid äntligen göra just EU, efter årtionden av misslyckanden på området, till en viktig aktör i internationella elrelationer). Liksom Kol- och Stålunionen en gång bildades i syfte att omöjliggöra framtida krig i Europa, ser man nu framför sig hur de smarta näten – och särskilt de nya, storslagna supernäten som man tänker sig skall möjliggöra ett balanserande i realtid av tysk och spansk vindkraft med hjälp av skandinavisk vattenkraft – kommer öka EU-ländernas beroende av varandra och därmed tvinga dem att samarbeta med varandra åtminstone på energiområdet, oavsett den politiska utvecklingen i framtiden. 

Kanske kommer alltså de smarta näten att rädda EU från den undergång som numera allt som oftast skymtar runt hörnet i kölvattnet av eurokrisen? Nja, tyvärr lär det dröja både år och decennier innan de nya näten är på plats, de kommer helt enkelt för sent för att rädda EU. Troligare är istället det motsatta: att ekonomisk och politisk upplösning av EU förhindrar de stora supernäten från att realiseras.

Nyligen debatterade vi dessa frågor på ett välbesökt offentligt KTH-seminarium. Jag ser att både en kortversion av mitt eget föredrag och föredraget i dess helhet numera ligger på YouTube, och även referaras ingående i senaste numret av IVA-aktuellt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: