Populärartiklar

”Mördandets epok summerad” (Svenska Dagbladet, 11 maj 2011). Den utmärkte Yalehistorikern Timothy Snyders senaste bok heter Bloodlands: Europe between Hitler and Stalin. Östeuropa har därmed fått ett nytt, obehagligt smeknamn och titeln har redan blivit ett begrepp bland Europahistoriker.

”Spår i sand berättar om Jordens historia” (Svenska Dagbladet, 14 April 2011). Om sandens historia och dess betydelse för vetenskap, teknik och kultur – och på senare år kanske även för internationella relationer. Det börjar med dinosauriernas död och slutar med Hongkongs bortsmugglade stränder.

”Strandfynden var Annings universitet” (Svenska Dagbladet, 12 november 2010). Om Englands skickligaste fossiljägare Mary Anning och hennes unika roll i det tidigare 1800-talets vetenskapliga nätverk. Romanförfattaren Tracy Chevalier visar sig vara en skicklig vetenskapssociolog.

”Tysklands återförening började i Moskva” (Svenska Dagbladet, 12 augusti 2010). I augusti 1970 slöts det s.k. Moskvaavtalet mellan Västtyskland och Sovjetunionen. Det var det första verkliga resultatet av Willy Brandts ”Ostpolitik”. Men avtalet var kontroversiellt. Var detta verkligen början på den tyska återföreningsprocessen, eller bidrog avtalet snarare till att legitimera och förlänga Sovjets grepp om halva Europa?

Hållbar utveckling som historiskt fenomen (2009) (Finsk Tidskrift, Häfte 9-10, 2009, s. 466-475). I vilken mån har det funnits samhällen i det förgångna som kännetecknats av en långsiktigt hållbar utveckling? Begreppet må vara nytt, men utmaningen är gammal.

”Dagens lösningar morgondagens miljöproblem” (Svenska Dagbladet, 27 oktober 2009). Varifrån kommer egentligen vår tids miljöproblem? Hur har de uppstått historiskt? Miljöhistoria är också i hög grad teknikhistoria, särskilt om man som Joachim Radkau väljer att fokusera inte bara på problemen, utan även på lösningarnas historia.

”Kaotisk historia föregår våldet i Xinjiang” (Svenska Dagbladet, 8 juli 2009). Om Xinjiangs långa östvästliga historia och dess ”mittemellan”, och hur dagens extrema situation i regionen går tillbaka på århundraden av både konflikter och fruktbara möten.

”Välvilligt utbyte eller spioneri?” (Svenska Dagbladet, 13 mars 2009). Om det östtyska industrispionagets teori och praktik när det begav sig på DDR-tiden, hur det organiserades, hur spionerna rekryterades – och vad det blivit av dem efter Berlinmurens fall.

Sovjet hindrade östtyska framsteg (2009) (Axess Magasin, nr. 1, 2009, s. 66-67). Om diktaturernas och särskilt Östtysklands teknologiska framtidsdrömmar och om hur dessa gick om intet, trots, som det kan tyckas, fina förutsättningar. Jämför min tidigare artikel om Kina som teknologisk supermakt (se nedan)!

”Ukrainas framtid en osäker historia” (Svenska Dagbladet, 10 januari 2009). Om Ukrainas svåra utveckling och hur historien griper in i samtiden, baserat på några allmänhistoriska böcker och artiklar jag läste i samband med min arkivresa till Kiev i september (se även bloggen!).

”Träåldern kommer igen?” (Skogsliv, nr. 3, 2008, s. 2-7). En återpublicerad version av min essä om träets historia i Svenska Dagbladet från i våras, här med utmärkta illustrationer!

”In the country of black ash” (Baltic Worlds, no. 1, 2008, s. 51-52). Detta är en återpublicerad och översatt version av SvD-artikeln nedan, på temat baltiska miljörörelser.

”Den sovjetiska smutsen blev till guld” (Svenska Dagbladet, 11 september 2008). Om de baltiska miljörörelsernas koppling till de politiska frihetssträvandena under åren kring 1990, och om hur miljöfarliga kraftverk som tidigare setts som symboler för sovjetisk förtryck med tiden har omtolkats och nu vårdas som nationella kronjuveler. 

”Mysteriet med den sibiriska stjärnsmällen” (Svenska Dagbladet, 30 juni 2008). Om hur tolkningarna av den stora explosionen i sibiriska Tunguska har skiftat under de 100 år som gått sedan ”smällen”.

”Rysk naturgas på tvärs mot historien” (Forskning & Framsteg, nr. 5, juni 2008, s. 56-59). Om hur det gick till när Europa blev beroende av sovjetisk naturgas

”Träåldern” (Krönika i Skogsaktuellt, nr. 6, juni 2008). Om träets besynnerliga historia, som användbart material betraktat.

”Civilisationens vagga byggdes av trä” (Svenska Dagbladet, 12 maj 2008). Om träets och träanvändningens historia. Paralleller mellan träkrisen under decennierna kring 1800 och de senmoderna oljekriserna. Om hur begreppet ”hållbar utveckling” föddes i skogen osv.

Kina som teknologisk supermakt (2008) (Axess Magasin, nr. 3, 2008, s. 66). Om hur Kina ses växa upp till en vetenskaplig och teknologisk supermakt – kommer svenska universitet och högteknologiska företag att kunna överleva den framtida konkurrensen?

”Tänk om Ithaka låg i Östersjön” (Svenska Dagbladet, 2 januari 2008). Om den pseudovetenskapliga (?) teorin om att Iliaden och Odysséen egentligen utspelar sig i Östersjön snarare än i Medelhavet.

Bron över historiens mörka vatten (2008) (Axess Magasin, nr. 1, 2008). Om den ostpreussiska staden Tilsit som blev ryska Sovjetsk. 200-årsminnet av Tilsitfreden som slöts här 1807.

”Siktandet mot stjärnorna fick Sovjet på fall” (Svenska Dabladet, 4 oktober 2007). Om ett tvetydigt dubbeljubileum: 50 år sedan Sputnik – och likaledes 50 år sedan den fruktansvärda kärnkraftolyckan i sovjetiska Kysjtym.

”Kraftbolagens vinster – helt i linje med politiska beslut” (Debattartikel i Göteborgsposten, 14 september 2007, tillsammans med Arne Kaijser). Ett försök att slå hål på myten om att de stora kraftbolagen skulle ha gått i bräschen för en avreglerad elmarknad. I verkligheten var de starkt emot – även om de senare tjänat stort på det!

”Elavregleringen är ett skräckexempel” (Debattartikel i Dagens Nyheter, 19 juni 2007, tillsammans med Arne Kaijser). Rubriken måhända något vilseledande, men vi visar att elavegleringen, som trädde i kraft 1996, var något av en självuppfyllande profetia.

”Kärnteknikens dubbla natur tydlig i Asien” (Svenska Dagbladet, 10 november 2006). Om kärnkraftens definitiva nedgång i västvärlden och dess uppgång i det dynamiska Asien, med kopplingar till det omöjliga att utifrån tekniken i sig någonsin hålla isär kärnteknikens civila användning från dess militära möjligheter. 

”Innovatsioon sünnib Eesti Nõukogude pärandist” (Innovationer i Estland föds ur arvet från Sovjet, Krönika i Eesti Päevaleht, 14 december 2005). Krönika i Estlands stora dagstidning om hur det nutida estniska tekniska kunnandet och innovationsförmågan nästan helt bygger på sådant man lärt sig under Sovjettiden.

”Öresund – en region utan mening” (Svenska Dagbladet, 1 juli 2005). Analys av två samhällsvetenskapliga avhandlingar om Öresundsregionen, med anledning av femårsfirandet av Öresundsbron. Avhandlingarna ifråga var påfallande negativa till allt prat om Öresundsregionen, som snarast framställs som ett människofrånvänt och nyliberalt projekt.

”History has a taste for surprise: The dynamic destiny of the Baltic Sea region” (Baltinfo, nr. 73, juni 2005, s. 14-15). Om Östersjöhistoriens förmåga att bjuda på överraskningar och oväntade vändningar – från korstågens tid på 1200-talet till Tysklands misslyckande ifråga om att återetablera sig som kulturmakt i Östersjön på 2000-talet.

”Danmark i Östersjöns centrum” (Svenska Dagbladet, 18 april 2005). Om Danmark som Östersjöland, från valdemarernas dröm om Östersjön som ett innandanskt hav till Danmarks viktiga roll som pådrivare för de baltiska ländernas frigörelse från Sovjet.

”Östtyskland i fronten för moderna ideal” (Svenska Dagbladet, 29 december 2004). Baserat på ett par nya böcker om Tysklands utveckling i nuet. Sociologen Wolfgang Engler är den som ser ”östtyskarna” som avantgarde.

”Sprängd fästning lade grunden till fredliga Åland” (Svenska Dabladet, 22 augusti 2004). Om Ålands förflutna och roll i Östersjöområdets historia i stort, med anledning av 150-årsminnet av den sprängda ryska fästningen i Bomarsund.

”Tyskt inflytande runt Östersjön kom av sig” (Svenska Dagbladet, 7 maj 2004). Om hur många efter Sovjets kollaps trodde att Tyskland skulle återfå en stark roll som ekonomisk och kulturell makt i Östersjöområdet, något som dock inte alls har besannats. Det är istället Norden som helt har tagit över.

”Estland längtar så in i Norden” (Svenska Dagbladet, 20 november 2003). Om Estlands syn på sig själv som ett ”nordiskt land”, något som inte är alldeles självklart i de traditionella nordiska länderna. Inspirerat av Max Engmans essä på temat ”Är Finland ett nordiskt land?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: